Håret hos en människa är av stor kosmetisk och social betydelse. Håravfall kan ge en negativ påverkan på självbilden och uppfattningen om det egna utseendet. Det finns flera orsaker till håravfall.

Manligt håravfall, androgen alopeci, är den vanligaste formen av håravfall hos män och innebär en successiv förtunning av skalpens hår med ökad ålder. Hårfäste, vikar och hjässans krona är de områden som påverkas. Hårsäcken har en ökad känslighet för testosteron och det finns en ärftlighet i tillståndet. Vid 50 års ålder har upp till hälften av alla män i större eller mindre utsträckning drabbats. Androgent håravfall kan också vara en orsak för kvinnligt håravfall.

Diffust håravfall, telogent effluvium, kännetecknas av att mycket hår faller av huvudet under en kort tid, oftast några veckor. Tillståndet är självbegränsande och efter några månader har håret i de flesta fall växt tillbaka. Man kan ofta identifiera en utlösande orsak till håravfallet vilket till exempel kan vara psykisk stress, förlossning, infektion och ibland bristtillstånd eller sköldkörtelrubbning.

Fläckvis håravfall, alopecia areata, innebär att ett en - eller ibland flera - välavgränsad kal fläck uppstår på hjässan. Orsaken är inte klarlagd, men autoimmun sjukdom eller ärftlighet kan vara bakomliggande förklaringar. Den kala fläcken uppstår ofta plötsligt. Prognosen vid en enstaka kal fläck är oftast god även om det kan ta 1-2 år innan håret växer tillbaka. Ovanligare former av samma tillstånd är alopecia totalis där allt hår på huvudet faller av, och alopecia universalis där hela kroppsbehåringen är drabbad.

Andra orsaker till håravfall är åldersbetingat håravfall (senil alopeci), svampinfektion i hårbotten (tinea capitis), ärrbildande sjukdom i hårsäcken (till exempel på grund av folliculitis decalvans eller diskoid lupus erythematosus), tvångsmässigt plockande av hårstrån från skalpen (trichotillomani, framförallt förekommande hos barn) eller som en följd av cytostatikabehandling vid tumörsjukdom (anagent håravfall).